Historien om Fet-Mats

Händelsedatum: 1677-03-15

Ort: Falun

Land: Sverige

Position

Beskrivning

I mars 1677 gick gruvdrängen Fet-Mats ut ur sitt hem och försvann. Över 40 år senare, 1719 hittades han på botten i Falugruva. Vid tidpunkten hade gruvdriften blivit sämre och det var när man återupptog arbetet på platser som man tidigare hade övergivit som fyndet gjordes. Just detta år hade man bestämt sig för att städa upp i ett schakt kallat "Mårdskinnsschaktet" i jakt på nya fyndigheter. På 150 meters djup gjorde man en fasansfull upptäckt. Under rasmassorna låg liket av en ung man. Man bedömde av skicket på kroppen att mannen inte hade legat där särskilt länge och man bar upp honom till ytan. Väl uppe började folk strömma till för att se vem det var som hade förolyckats. Konstigt nog kände ingen igen mannen till en början. Ryktet att man hade hittat en okänd människa i gruvan spred sig över Falun. Fler och fler kom för att se på liket. Efter ett tag kom en gammal gumma förbi. Då hände något märkligt. I samma ögonblick som hon fick syn på liket skrek hon till och utbrast att mannen i fråga var hennes fästman ! Till en början trodde ingen på detta. Mannen man hittat såg ut att vara i tjugoårsåldern och att han skulle varit förlovad med en gammal gumma verkade inte troligt. Det visade sig, trots allt, att gumman hade rätt eftersom några äldre gruvarbetare identifierade liket som Fet-Mats Israelsson från Boda i Svärdsjö socken och mycket riktigt förlovad med den gamla gumman Margreta Olsdotter. Det var bara det att gumman inte alls hade varit gammal när hon förlovade sig med Mats. Fet-Mats hade försvunnit någon gång på hösten 1676 eller våren 1677 och alla trodde då att han smet ifrån sin fästmö. Men av någon anledning, och ingen vet varför, hade han begivit sig ner i "Mårdskinnsschaktet" på egen hand och så hade det rasat. Det märkvärdiga var att han var så oerhört välbevarad. I fickan hade han snus som nästan såg ut att vara färsk. Det visade sig att det vitriolhaltiga vattnet i gruvan hade konserverat kroppen helt och hållet. Detta var en stor sensation och istället för att begrava stackars Mats ställdes han ut till allmän beskådan. Frisk luft är dock inte så bra som man kan tro. Kroppen började stelna och lukta illa efter ett tag. Efter nästan 30 år som turistattraktion var Fet-Mats inte särskilt stilig längre. För att uttrycka det milt. Han begravdes så äntligen, med stor pompa och ståt, under golvet i Stora Kopparbergs kyrka. Datumet den 15/3 1677 är inte säkerställt.