Avrättningen av Måns Bryntesson Lilliehöök

Händelsedatum: 1529-09-07

Ort: Stockholm

Land: Sverige

Position

Beskrivning

Måns Bryntesson dömdes midsommaraftonen år 1529 till stegel och hjul för medverkan i det som kallas Västgötaherrarnas Uppror. Domen verkställdes den 7/9 på Södermalmstorg, men enligt en annan uppgift fördes de till Brunkebergs torg och blev där halshuggna och huvudena uppsatta på pålar, medan kropparna fördes till Riddarholmskyrkan och där begravdes.

Västgötaherrarnas uppror, Västgötaupproret, Västgötabullret, kallas den resning mot kung Gustav Vasa, som började i april 1529 i norra och västra Småland, för att avsätta kungen och förhindra att den lutherska reformationen genomfördes. Det fanns också ett missnöje med kungens fogdar. Främsta initiativtagare var rikshovmästaren Ture Jönsson (Tre Rosor) och biskopen i Skara Magnus Haraldsson. Även några av rikets råd (Måns Bryntesson Lilliehöök), Ture Eriksson (Bielke), lagmannen i Värmland Nils Olofsson (Vinge), Tord Bonde samt hövitsmannen på Älvsborgs slott Nils Clausen och Axel Nilsson Posse anslöt sig.

Upproret började i Småland där Jönköpings borgmästare Nils Arvidsson ställde sig i spetsen. Kungens syster Margareta, som var på återresa, hade stoppats och blivit fängslad i Jönköping och kort dessförinnan slogs kungens fogde i Nydala kloster ihjäl. De upproriska höll sammankomster i Svenarum 4 april 1529 och i Lekeryd 8 april. Därifrån skrev de till både östgötar och västgötar att sluta sig till upproret.

Gustav Vasa lyckades delvis med list avstyra det hela. Den 6 april skickade han ett brev till östgötarna, där han varnade dem för att delta i upproret och uppmanade dem att hjälpa till att befria hans syster Margareta, som hölls fången av smålänningarna.

Den 16 april sände han även brev till smålänningarna, där han tackade dem för att de tagit hans syster under sitt beskydd, och förklarade att den ihjälslagna fogden kunde ha sig själv att skylla om han överskridit kungens befallning, men förmanade dem samtidigt från att försöka ta lagen i egna händer. Samtidigt skickade han brev till övriga provinser för att lugna stämningen där och lyckades hindra upprorets spridande.

När upprorsmakarna förstod att spelet var över försökte de släta över historien. Måns Bryntesson och Ture Eriksson, som var ivriga att återvinna kungens gunst, intog för kungens räkning Lindholmens gård, som tillhörde Ture Jönsson, och hoppades därigenom kunna återvinna kungens förtroende. På riksdagen i Strängnäs 1529 i juni ställdes de tre riksråden inför en särskild domstol. Kungen bad dem först bekänna sig skyldiga till förräderi, och de förklarade sig då oskyldiga. Kungen kom då att uppvisa det brev där de uppsade kungen tro och lydnad. Nu bad de alla om nåd, men nu var det för sent. Måns Bryntesson och Nils Olofsson (Vinge) dömdes till döden och avrättades. Många övriga inblandade undkom med blotta förskräckelsen och dryga böter.